Små rader speglar folksjälen

Historikern Josefin Englund ville veta vad män och kvinnor har haft för idealbild av det motsatta könet – och av sig själva. Därför studerade hon 5 000 kontaktannonser från nästan 100 år.

Hur fick du idén?

– Jag var intresserad av Sveriges modernisering och hur den påverkade könsidealen. Tidigare har jag tittat på statliga utredningar och annat utan att känna att jag kom tillräckligt långt. Kontaktannonserna blev ett titthål från ett annat håll. Ett vardagsmaterial där tusentals vanliga, vardagliga människor på några få rader beskrivit hur deras livspartner bör vara och hur de själva är.

Hur många annonser har du plöjt?

– Jag har baserat mitt resultat på cirka 5 000 kontaktannonser från 1890 till 1980. Men jag har säkert läst det dubbla.

Bland annat har du kunnat se att vår syn på ekonomisk trygghet har förändrats. På vilket sätt?

– År 1890 var kvinnan omyndig. Då handlar annonserna mycket om ekonomiska förhållanden. De kan handla om hemgift och mannen berättar hur mycket han har på bankkontot, hur många hus och fruktträd han äger, allting. Kvinnan berättar också hur mycket hon kan erbjuda, ekonomiskt. Från 1910 blir försörjning och mat på bordet allt mindre viktigt. Då handlar det mer om vilket sätt man vill leva, vad man har för fritidshus och liknande. Sedan blir materiella hänsynstaganden allt mindre viktiga under hela perioden.

Barn allt viktigare

Blev vi mer romantiska under 1900-talet?

– Om relationen inte är avhängig det ekonomiska och materiella så återstår ju bara det emotionella. Det uppstår ett stort tryck på att vi ska uppfylla emotionella krav hos varandra. Känslor får en mycket större plats i annonserna, det är de som ska överensstämma. Man talar om att ”jag har allt jag behöver, utom dig”.

Hur har vår syn på barn och familj förändrats?

– Från 1960 ökar skilsmässorna och vi blir livspartnersökande i olika skeenden av livet. Man talar också om barn på ett annat sätt. De är närvarande i annonserna och blir en del av relationerna, inte ett bagage. I takt med det blir föräldrarollen viktigare för både män och kvinnor, men särskilt för kvinnor. För kvinnor blir det dessutom ännu viktigare att förvärvsarbeta, så det ena utesluter inte det andra.

Blir kraven alltså ännu större på kvinnor?

– Generellt har kvinnor hela tiden haft betydligt bredare roller. Så är det väl för dagens kvinna också. Det manliga idealet har varit mycket mer avgränsat.

Vår syn på utseendet då?

– Ganska konstant. Det viktiga för både män och kvinnor är att man har ett godtagbart utseende. Man kanske skriver ”ser ut som folk gör mest” eller ”utseendet har inte skrämt bort någon hittills”. Att skicka foton var faktiskt viktigare i början av perioden medan längden blir viktigare mot slutet.

Har du haft roligt under det här projektet?

– Jag tycker alltid att det är roligt att forska men det är klart, att få läsa de här annonserna – små minibiografier – har varit väldigt fascinerande. Man sitter och tänker på människorna bakom och undrar hur det gick för dem sedan.

Fakta

Fråga forskaren

I artikelserien ”Fråga forskaren” får Uppsalaforskare berätta om sina expertområden. Har du något ämne som du är intresserad av eller tips en aktuell forskare så får du gärna höra av dig till oss på redaktion@uppsalatidningen.se